Gör er beredda för snart händer det! 

Men vad är det som ska hända egentligen? Vad väntar vi på? Blir det bra? 

Ready. 

Innan vi landar i hur vi vaksamt ska vänta på det som komma skall, får vi ett tydligt budskap om att inte oroa oss, för Gud har koll. I Lukasevangeliet säger Jesus att ingen oro i hela världen kan göra oss mer beredda för vad livet bär på. Oro förändrar ingenting, men förtröstan öppnar hjärtat för Guds omsorg.
Så om vi bara är lite lagom chill så ordnar det sig? Provocerande nog - ja, och nej, skulle jag påstå. Ja, för att om hela din själ är inställd på röd flagg och det viftas hejvilt ”fara!”, då blir allt farligt och skamset och visset och icke-levande. Oro är en del av att vara människa men om det tar överhand blir vi alarmister. Och nej, allt blir inte bra alltid, men om jag tror och känner att Gud vill mig väl ändras hela hållningen till livet. 

Set. 

’Fäst upp era kläder och håll lamporna brinnande.’ Jo visst! Mamman som gäspar i ett nyss uppvaknande från alldeles för lite sömn. Det är mörkt ute, som vore det fortfarande natt. Det är dimmigt och hjärnan känns som äggröra. Det är oerhört lockande att lägga sig ner på kudden igen och somna om. Bara lite. Men nej. Upp å hoppa! Riv av en frulle med toast och yoghurt och Bluey-flingor, och så är vi igång. Det rullar på. Så att säga. Ut genom dörren, in i bilen, förskola, skola, jobb. Vi möts igen på eftermiddagen, det lagas mat, görs läxor, åker till träningen. Det levs. Det lärs. Det älskas. Det bråkas. Det skrattas. Det dansas i köket. Försöker att inte oroas.
Det är mörkt därute. Inte bara i novembermörkret, utan i hela jädra världen. Vad i hela friden pågår egentligen? Vi gläntar på dörren. Kanske är det ’The Mind Flayer’ som vill ta över våra hjärnor och låta oss besegras av egon stora som skyskrapor? Låta oss glömma hela syftet med varför vi blev skapta? En mörk dimma som kletar sig fast i själen och får oss att gå miste om härligheten. Miraklet med att vara människa. Hur gör vi oss redo? Hur håller vi våra lampor brinnande? Hur vågar vi öppna dörren och välkomna Mästaren - helt och fullt? Hur vågar vi hoppas på ljuset när mörkret blir för påträngande?

Go!

Jesus talar om beredskap; var vakna, öppna, redo. Håll lampan brinnande betyder inte att du måste hålla lampan stadig, att glöden ska vara jämn eller ens stark. Men låt den inte slockna. Håll den brinnande. På något sätt - finn den glöd som väcker elden inom dig. Håll dig vaken för att inte mörkret ska få fäste. Ja, oroa dig för skitet i världen, var medveten. Men låt inte mörkret tala till din själ. Betrakta mörket och våga se det, men låt inte mörkret få dig att tro att det har all makt. Den här väntan är inte passiv. Den är en inre hållning av beredskap. Vi håller oss vakna för att vi innerst inne hoppas. Det viktigaste är inte perfektion eller ständig vakenhet. Det viktigaste är riktningen. Hoppet. 

Gud som kommer hem tjänar sina tjänare.

Det är så Jesus förstår makt.

Det är så Gud rör sig.

Det är så vi borde röra oss.

Det är så radikalt, och raka motsatsen till den världsliga makten. Och det behöver vi förbereda oss på; Guds rike bryter fram när vi minst anar det, så var öppna, närvarande, vakna. Se. Lev. Ge. Ta emot. 

Håll glöden brinnande. 

Ready. Set. Go!